En sak jag skulle vilja ta upp är det här med smärta och lidande. Jag har pratat lite om det i mina sociala medier men tänker att jag tar upp det här på hemsidan också.

I livet går vi igenom en hel del saker som är svåra, som gör ont och det är alltså smärtan jag menar här. Smärta är något som vi inte kan komma ifrån, det är en del av våra liv, den är ofrånkomlig. Det kommer alltid att göra ont att förlora någon vi älskar, det kommer att göra ont att förlora en nära och god vän, familjemedlem eller att mista jobb, hem, etc. Så det är lönlöst att kämpa emot, smärta kommer alltid att vara en del av livet. 

Något du däremot kan styra är det resultat som kommer av lidandet, lidandet som kommer av smärtan. När du går igenom smärta så uppstår lidande och om det finns något vi kan kontrollera så är det lidandet.  Du har valet att ta den där smärtan och lidandet till en nivå där du blir deprimerad, kör ner dig i botten av sorg och använder det som anledning till att må dåligt och säga upp all ansvar kring dig. Eller, eller, så kan du använda den där smärtan och lidandet till att bli en rejäl drivkraft som pushar dig upp och får dig att vilja göra bättre, visa att du visst kan, visa att du lyckas vilka motgångar du än får och använder den där smärtan till att få den där känslan av "nu jädrans". 

Ja livet gör ont, livet är tungt ibland, livet är hårt men det kommer alltid att vara du och ingen annan mer än du, som bestämmer vad du gör med all den där lidande känslan, om du vill använda den som drivkraft eller som en sänkning. Ingen säger att du inte får sörja, ingen säger att du inte får vara ledsen, deppig, alla har vi såna dagar ibland men vi väljer om vi vill stanna i det och hur länge. 

Så upp med hakan, vad du än går igenom så ta dig upp efter att ha sörjt din stund, gör en plan på hur du kan fortsätta framåt och den där motvinden kommer snart att kännas som en medvind ska du se. För så är det, universum hjälper oss alltid på traven när vi väl ställer oss upp och börjar göra jobbet själva. 

God Jul till dig!